Vi kan inte tjäna både Gud och förtrycket av palestinierna
Kairos Palestina och Global Kairos for Justice är en världsvid koalition, född som ett svar på Kairos Palestinas dokument ”Ett sanningens ögonblick – ett ord av tro, hopp och kärlek från hjärtat av palestinskt lidande”. Tillsammans utfärdar vi här en brådskande appell till alla kristna, till kyrkosamfund och ekumeniska organisationer. Vi gör detta tillsammans med engagerade kristna i Palestina och i hela världen. Detta är en uppmaning till ett kraftfullt agerande i en fråga som vi ser relaterar till grundläggande värderingar i vår kristna tro.
Vi befinner oss nu vid en kritisk punkt i kampen mot förtrycket av det palestinska folket. När staten Israel 2018 antog den nya grundlagen om Israel som det judiska folkets nationalstat innebar det en legalisering av den institutionella diskriminering i Israel och på de palestinska områdena som berövar palestinierna deras rätt till liv, levebröd och en framtid i sitt land. De senaste utspelen från den amerikanska administrationen ger stöd till Israels pågående projekt att ta kontroll över hela Palestina.
Bland dessa utspel finns 2018 års beslut att flytta den amerikanska ambassaden till Jerusalem, uttalandet 2019 där den amerikanska regeringen meddelade att de inte längre betraktar bosättningar ”som stående i strid med folkrätten” samt 2020 års vision för ”Peace to Prosperity.” Uppbackade av USA och stärkta av det verkningslösa sätt som det internationella samfundet besvarade initiativet, har nu Israels nytillsatta koalitionsregering berett väg för en full annektering av omkring en tredjedel av den ockuperade Västbanken, inklusive Jordandalen.
Denna utveckling visar tydligt att alla illusioner om att Israel och världsmakterna har för avsikt att hedra och försvara det palestinska folkets rätt till värdighet, självbestämmande och de grundläggande mänskliga rättigheter som garanteras av folkrätten – inklusive rätten att återvända för palestinska flyktingar – har kommit på skam. Mot bakgrund av dessa händelser och utifrån folkrätten är det hög tid för det internationella samfundet att förklara Israel som en apartheidstat.
Var och en som inser detta allvarliga läge, inser också att det är upp till oss som Jesu lärjungar att reagera beslutsamt. Kyrkans existensberättigande, den kristna trons integritet och evangeliets trovärdighet står nu på spel. Vi hävdar att stöd för förtrycket av det palestinska folket – passivt eller aktivt, genom tystnad, ord eller handlingar – är en synd. Vi menar att kristet stöd till sionism, som en teologi och ideologi som legitimerar ett folks rätt att förneka ett annat folk deras mänskliga rättigheter, är oförenligt med kristen tro och ett allvarligt missbruk av Bibeln.
Vi uppmanar därför alla kristna och alla kyrkosamfund på församlings-, nationell och global ekumenisk nivå att nu engagera sig i en process av studier, reflektion och bekännelse. Syftet med denna bearbetning är att öka förståelsen för det historiska och systematiska sätt på vilka det palestinska folket berövats sina rättigheter samt att se närmare på hur Bibelns ord missbrukats för att rättfärdiga och stödja detta förtryck. Vi uppmanar alla kyrkosamfund att reflektera över hur de inom sina respektive traditioner kan ta sig an plikten att upprätthålla Kristi kyrkas integritet och den kristna tron i dessa frågor. Vi kan inte tjäna Gud och samtidigt tiga om det förtryck som det palestinska folket utsätts för.
När vi nu står inför detta kairos (”ett speciellt ögonblick”) uppmärksammar vi det förpliktigande arv vi fått av dem som ställts inför akuta omständigheter och kriser före oss. År 1933 deklarerade den tyske pastorn och teologen Dietrich Bonhoeffer att nazistregimens förnekande av judars rättigheter, och statens inblandning i religiösa frågor, hade placerat Kristi kyrka inför en bekännelsefråga, status confessionis.
Barmendeklarationen från 1934 slog fast kyrkosamfundens skyldighet att stå upp emot orättvisa och att otvetydigt motsätta sig tyranniets ideologier. År 1964 slog Kyrkornas Världsråds förste Generalsekreterare, Willem Visser´t Hooft, fast att rasism, likväl som apartheid, utgör en status confessionis (bekännelsefråga) för kyrkosamfunden.
Kyrkornas Världsråd följde upp sina ord med handling och förverkligade 1969 sitt modiga och långtgående Program för att Bekämpa Rasismen (PCR, Program to Combat Racism). År 1977 deklarerade Lutherska Världsförbundet att ”apartheid försatte kyrkan i status confessionis”, och 1984 suspenderade man de vita lutherska kyrkor i Sydafrika som praktiserade apartheid. På samma sätt deklarerade World Alliance of Reformed Churches (WARC) 1982 apartheid som oförenligt med kristen tro och suspenderade de medlemskyrkor som praktiserade rasistiskt åtskiljande. År 2017 konstaterade World Communion of Reformed Churches (WCRC) att ”med hänsyn till den situation av orättvisa och lidande som palestinierna utsätts för, och det nödrop vi hör från den palestinska kristenheten, står den kristna trons och praktikens integritet på spel”. Generalsekreteraren initierade därför sex steg för förändring.
Sedan 2009 har ekumeniska organisationer på många platser i världen presenterat dokument som gensvar på de palestinska kristnas dokument ”Kairos – ett sanningens ögonblick”. I handling och teologi har man bekräftat detta profetiska rop från den palestinska kristenheten.
Denna tid kräver samma slags djärva, trofasta och resoluta handlande som de som beskrivits ovan. Denna tid kräver beslut. ”Som kristna och som palestinier ropar vi till våra kristna bröder och systrar i världens alla kyrkor”, så inleds 2009 års Kairosdokument. Åtta år senare, 2017, skrev National Coalition of Christian Organizations in Palestine till Kyrkornas Världsråd och den vidare ekumeniska rörelsen: ”Läget är bortom akut. Vi står inför en katastrofal kollaps. Kristna – det här är ingen tid för ytlig diplomati!” Nu, tre år senare, riktas detta rop till bröder och systrar över hela världen.
Med dessa ord uppmanar vi nu våra medkristna, deras lokala församlingar, kyrkosamfund och internationella ekumeniska organisation, att ta emot och svara upp till vårt gemensamma vittnesmål, att förena sig i denna bekännelsefråga och att initiera processer som formellt fördömer förtrycket av det palestinska folket och nyttjandet av Bibeln för att rättfärdiga detta förtryck. Vi uppmanar er att ta ansvar för följande:
- Initiera processer på lokal, samfunds- och ekumenisk nivå som uppmärksammar detta sanningens ögonblick, detta kairos, och de krav på skyndsamma och verksamma åtgärder mot förnekandet av palestiniernas rättigheter och missbruket av Bibeln. Sådana handlingar kommer att visa på Kristi kyrkas enighet i ivern att stå upp mot orättvisor var helst de förekommer.
- Studera och dekonstruera de teologier och den tolkning av Bibeln som har använts för att rättfärdiga förtrycket av det palestinska folket. Erbjud teologier som med profetisk röst kräver en inklusiv vision för israeler och palestinier, som bekräftar att Gud skaparen är full av kärlek, nåd och rättvisa – inte av diskriminering och förtryck.
- Bekräfta palestiniernas rätt att göra motstånd mot ockupation, fördrivning och upphävandet av fundamentala rättigheter, och engagera er med palestinierna i deras kreativa och ickevåldsliga motstånd. Den palestinska uppmaningen år 2005 till bojkott, desinvesteringar och sanktioner (BDS) erbjuder ett ramverk för hur ekonomiska, kulturella och akademiska åtgärder kan användas för ickevåldslig och direkt politisk påverkan. Syftet med BDS är inte att straffa eller isolera Israel. Snarare är det en metod för att sätta press på Israel att respektera och följa folkrätten, och att uppmana dess regering och dess folk att, i Guds ords anda, slå in på den väg som leder till rättvisa och fred, och därigenom bejaka både sina egna rättigheter och det palestinska folkets rättigheter.
- Kräv av regeringar och internationella institutioners världsorgan att de med hjälp av politiska, diplomatiska och ekonomiska medel stoppa Israels brott mot de mänskliga rättigheterna och folkrätten.
- Bekämpa antisemitism genom att arbeta för rättvisa och mot antijudiskhet, rasism och främlingsfientlighet; motsätt er likställandet av kritik av staten Israel med antisemitism.
- Ge stöd till initiativ som inkluderar israeler och palestinier, samt till interreligiösa partnerskap som bekämpar apartheid och ockupation och skapar förutsättningar för att arbeta tillsammans för en gemensam framtid av ömsesidig respekt och värdighet.
- Kom och se verkligheten i det heliga landet! Se med medkänslans blick på det palestinska lidandet och stå i solidaritet med de religiösa och sekulära gräsrotsinitativ som utmanar ockupationen och arbetar för en rättvis fred.
Detta rop kommer ur vår oro för båda folkens framtid. Med ord ur Kairos dokumentet så är vårt rop rotat i kärlekens logik som söker befrielse för både förtryckaren och den förtryckta – för att skapa ett nytt samhälle för alla landets invånare. Vi står fasta i det hopp som artikuleras i Kairos dokumentet, att palestinier och israeler har en gemensam framtid: ”Vi kan organisera vårt politiska liv, med all dess komplexitet, genom denna kärlekens logik och genom dess styrka, när ockupationen väl har upphört och rättvisan upprättats.” Som Jesu lärjungar blir vårt svar på exkluderande ideologier och apartheid att ihärdigt upprätthålla en vision av inkludering och jämlikhet för alla landets folk och att kämpa för detta.
Som kristna deklarerar vi att vårt engagemang för befrielsen av det palestinska folket går emot imperiets teologi som en global dominansordning som tar sig uttryck i förtryck baserat på rasism, ekonomi, kultur och ekologisk rovdrift och som hotar mänskligheten och hela skapelsen. Med detta ställningstagande bejakar vi vårt medlemskap i det brutna brödets gemenskap, i Kristi kyrka som förverkligar sitt uppdrag att sprida den goda nyheten om Guds kärlek, barmhärtighet, förbarmande och överflödande liv för alla.
Undertecknande:
H.B. Michel Sabbah Patriark emeritus, Jerusalem President, Kairos Palestina
Rifat Kassis Generalsekreterare, Global Kairos for Justice
Officiell översättning till svenska 20200623 av Kairos Palestina – Sverige